Hej jag heter Doris och är snart 8år. Jag måste säga att jag har nog levt ett ganska bra liv.
Det började med att jag föddes i Falun 20/3 -01, mamma hette Sia och pappa Assi.
När jag var 7 veckor gammal så kommer jag ihåg att det kom 2st personer som hälsade på min uppfödare, dom satt och pratade och kelade med oss hundar. Först var jag inte direkt intresserad av dom så jag höll mig lite i bakgrunden, ( man måste ju kolla va det är för filurer).
Efter ett tag så gick jag iaf fram och presenterade mig dom tittade å sa vilken lite söt tjockis. (Jag åt lite mer än mina syskon)
Efter några timmar så sa dom hej då vi syns om någon vecka.
Efter några dagar kom dom tillbaka jag vart glad när jag såg att det var dom. Jag sprang fram och såg att dom vart glada att se mig. Vi kelade ett tag sen lekte jag lite med mina syskon när min uppfödare bjöd mina nya människo kompisar på kaffe och kaka.
Efter kaffet så kom dom och lyfte upp mig och jag fick följa med ut till bilen för en liten resa i sverige.
Kan säga så här i efterhand att jag var ganska rädd första dagarna utan mamma och mina syskon, men min nya matte var en riktig pärla. Jag kommer ihåg min första natt jag kunde inte somna låg och grät lite, då stoppade matte ner handen och klappade mig tills jag somnade. Sen dess så var det inga problem, sen hade jag ju min snuttefilt som jag fick med mig från min uppfödare.
Dom första åren fick jag vara med husse på hans jobb, där kan jag säga att det vart mycket leka av. Och var det inte någon som vill leka då gick jag och naffsade dom lite lätt i baken, kan säga att detta fick igång dom flesta.
Tyvärr så var husse tvungen att byta arbetsplats så då kunde jag inte vara kvar med honom på jobbet. Men det var nog bättre för mig för nu fick jag börja på DAGIS.
Jag går fortfarande på dagis och trivs jätte bra med det. En dag på dagis börjar med att matte lämnar mig, jag väntar in mina kompisar som kommer lite senare än mig, vi brukar busa lite sen vilar vi lite. Efter någon timme brukar vi få gå ut i hundgården och där leker vi lite mera sen går vi på promenad. Jag fattar inte hur personalen kan gå ut med så många hundar när vissa inte ens klarar en hund. När vi kommer tillbaka så vilar jag ett tag, jag är ju ändå ganska gammal. Dom yngre brukar leka ett tag men blir dom för vilda så brukar jag säga till och då lägger dom sig och vilar oxå :). Husse kommer och hämtar mig efter jobbet då åker vi hem och vilar lite innan vi går på promenad i skogen.
Det började med att jag föddes i Falun 20/3 -01, mamma hette Sia och pappa Assi.
När jag var 7 veckor gammal så kommer jag ihåg att det kom 2st personer som hälsade på min uppfödare, dom satt och pratade och kelade med oss hundar. Först var jag inte direkt intresserad av dom så jag höll mig lite i bakgrunden, ( man måste ju kolla va det är för filurer).
Efter ett tag så gick jag iaf fram och presenterade mig dom tittade å sa vilken lite söt tjockis. (Jag åt lite mer än mina syskon)
Efter några timmar så sa dom hej då vi syns om någon vecka.
Efter några dagar kom dom tillbaka jag vart glad när jag såg att det var dom. Jag sprang fram och såg att dom vart glada att se mig. Vi kelade ett tag sen lekte jag lite med mina syskon när min uppfödare bjöd mina nya människo kompisar på kaffe och kaka.
Efter kaffet så kom dom och lyfte upp mig och jag fick följa med ut till bilen för en liten resa i sverige.
Kan säga så här i efterhand att jag var ganska rädd första dagarna utan mamma och mina syskon, men min nya matte var en riktig pärla. Jag kommer ihåg min första natt jag kunde inte somna låg och grät lite, då stoppade matte ner handen och klappade mig tills jag somnade. Sen dess så var det inga problem, sen hade jag ju min snuttefilt som jag fick med mig från min uppfödare.
Dom första åren fick jag vara med husse på hans jobb, där kan jag säga att det vart mycket leka av. Och var det inte någon som vill leka då gick jag och naffsade dom lite lätt i baken, kan säga att detta fick igång dom flesta.
Tyvärr så var husse tvungen att byta arbetsplats så då kunde jag inte vara kvar med honom på jobbet. Men det var nog bättre för mig för nu fick jag börja på DAGIS.
Jag går fortfarande på dagis och trivs jätte bra med det. En dag på dagis börjar med att matte lämnar mig, jag väntar in mina kompisar som kommer lite senare än mig, vi brukar busa lite sen vilar vi lite. Efter någon timme brukar vi få gå ut i hundgården och där leker vi lite mera sen går vi på promenad. Jag fattar inte hur personalen kan gå ut med så många hundar när vissa inte ens klarar en hund. När vi kommer tillbaka så vilar jag ett tag, jag är ju ändå ganska gammal. Dom yngre brukar leka ett tag men blir dom för vilda så brukar jag säga till och då lägger dom sig och vilar oxå :). Husse kommer och hämtar mig efter jobbet då åker vi hem och vilar lite innan vi går på promenad i skogen.
AWWWW vilken fin historia och vilka JÄTTEfina hundar:) djur är bara bäst.
SvaraRaderaDet lät som en härlig dag:) det är de små stunderna i livet som är bäst.
Om du vill se en underskön trädgård..kan du kolla in min blogg:)
Ha en kanonvecka
LOVE Maria från inredningsvis.se